Kulturgubbe ska man va!

Jag läser inte men jag skriver, jag tycker, tänker, och vill men gör inte. Jag har alltid drömt om att vara en riktig skön kulturgubbe, sån som sitter och skriver och spelar för sig själv, som har ett ambivalent förhållande till rusmedel och inget till ett litet behov av pengar. En sån som bor ute på bygden efter ett långt liv i stockholm, paris, rom, Praag och London, som liksom bara landat för en gångs skull. Men det är jag inte, jag är en ung, ovetande liten wannabe, som är otroligt beroende av sociala bekräftelser och nätvärk, jag spelar datorspel och tv-spel om vartannat och dricker på helgerna, jag gör ju på ett vis de jag vill för jag gör det inte ofrivilligt? Detta till trotts så är jag inte den jag vill vara, jag är för ung, för välanpassad och för stressad för att sitta på klippa och blicka ut över havet och tömma tre flaskor rött själv och somna understjärnorna bara för att göra det, vara i nuet istället för att "producera" någonting, om jag så ska ta en level till i ett tvspel eller skriva nåt, så kan jag bara inte slappna av och vara utan fotavtryck, även om det är litet så är det nåt, när man har fått ett fetare gevär eller ett nytt virituellt svärd i en låtsas värld. Om jag somnar understjärnorna och vaknar av att en främmande hund slickar mig i nyllet så kan du ge dig fan på att de ska skrivas ner i en låt eller bara ett text dokument, det kan aldrig vara orört. Sån är jag.

Jag ska väl utbilda mig och passa in, bara glida igenom, de är väl de som är det nya häftiga i en tid där alla ska vara så jävla speciella och unika. Folk förstår inte att nån måste köra buss, klippa gräs, stå i kassan på ica och lägga golv och måla fasader, alla kan inte vara rockstjärnor och indie läkare me rökelser eller äventyrare, när dessa människor går iväggen och förstår att dom är lika värdelösa som alla oss andra så ska jag skratta högt, då ska jag stå längst fram se på när dom en efter en ramlar ner från sina piedestaler, hur dom höga hästarna kastar dom av ryggarna. Då ska jag stå längst fram och böja mig ner till dom och säga, välkommen hit, välkommen hit till verkligheten, här är ditt busskort, ditt orange kuvert och din joggingreflex, välkommen hit.

Jag hatar dom inte alls, det är bra att dom drömmer, men jag undrar bara vem som drog med mina?

"Har ni några drömmar så hit me dom, hit me dom snabbt, det här e en holdup" - Ulf Lundell