SFB Recenserar: Saker att bli slagen i ansiktet med (intro)

Med en varsin flaska Jack Daniels och en flera dagar utgången fryspizza i kroppen fann sig redaktionen i en inre konflikt och en oförklarlig hatfylld vrede gentemot varandra (sunt förnuft antyder att Crang måste ha varit lite av en kuk, något han fortfarande inte sagt förlåt för).
En episk strid, som bara kan ske mellan den typen av perfekt utvecklade övermänniskor vi båda är, utspelade sig på Crangs toalettgolv.

Med kirurgisk precision, akrobatisk elegans och medeltida brutalitet växlade vi slag, pareringar och grepp som en koreograferad dans i flera minuter innan vi i ett ödesbestämt synkroniserat ögonblick båda sträcker oss efter ett tillhygge att avsluta tumultet med.
Som ett ljus från ovan välsignades vi båda med insikt.
Vi hade båda samtidigt dragit slutsatsen hur ineffektivt och tråkigt det var att slåss med knytnävar.
Samtidigt kom det till oss att vi måste bita ihop och testa vilket tillhygge som är bäst för att lösa oegentligheter en gång för alla, och vi glömde direkt varför vi ens börjat bråka från början (fast jag är fortfarande rätt säker på att Crang var en kuk).

Så, efter en snabb tripp till monopolet för att fylla oss med mer delikat poetisk inspiration bröt vi oss in i en bod i jakt på det bästa slagsmålsvapnet.
När vi till slut samlat ihop en par representativa svingdon turades vi om att knyta fast varandra i en stol och hetsa upp ett kontrollerat vansinne för att ge en autentisk ärlighet i slagen.

Crangs källare.

Vår gode vän JimmyMorfin fick komma och agera domare och hålla ordning, så att ingenting gick överstyr.

TBC.....


/Omen22